Att bruncha tillhör ju mammaledigheten. Hänga med bästisar, bebis-bff's, mumsa gott och bara snacka skit i timmar medans kidsen älskar hänget. Med ett och annat vrål såklart. Ibland hittar man anledningar att ta till med en skål också. Idag var skålen mest för att detta är min sista vecka som mammaledig. På heltid. Typ, ever. (Förutom, jul, påsk, sommar-tider ect ect). Dör lite inombords av tanken. Tur jag har lite semester med familjen att hurra för innan allvaret sätter igång för min del. Att inte sitta ihop med min lilla mini-me känns lite hjärtskärande. Älskar att sniffa nacke i tid och otid, att höra henne skrika mamma och hoppa upp i min famn stup i kvarten och att bara få hänga med henne!